Nästa år (2014) fyller jag 50 år och ser faktiskt fram emot det med en skräckblandad förtjusning.
På ett sätt är jag tacksam över att få fylla ännu ett år och för att jag mår bra och är frisk, men samtidigt blir jag lite förskräckt när jag tänker på hur fort åren går och att jag på senare tid börjat se min egen mamma i min spegelbild. Det känns inte som det var så länge sen jag blev mamma och nu är jag plötsligt mormor!
Foto: Jakob Hydén
Foto: Jakob Hydén
En liten prins föddes den 29 september och på söndag ska han till kyrkan i Ålem för att döpas till Harry.
Från början var det bara ett arbetsnamn på den lilla bebben, men när han väl tittade ut, ja... då var han en Harry.
Från början var det bara ett arbetsnamn på den lilla bebben, men när han väl tittade ut, ja... då var han en Harry.
Det är så mysigt att få snusa på hans lilla panna, pussa lite på nästippen och lukta på en nyfödd liten människa!
Precis en vecka efter att lilla Harry kom till världen avslutade min 22-åriga son Fredrik sitt liv. Det var som en bomb briserade i mitt inre och hela min värld rasade plötsligt samman. Livet tog stopp... livet stannade?
Det har nu gått nästan 10 veckor sedan det hände och jag har bestämt mig för att öppna den här bloggen. Jag måste få ur mig det som gnager i mitt inre och snurrar i min hjärna och när jag fick tipset att börja blogga, så ja, ... varför inte?
Jag kommer till en början inte lägga ut mina inlägg i någon tidsordning eftersom jag har väldigt svårt att sortera i händelseförloppet. Veckorna har liksom smällt samman och min hjärna har arbetat på högvarv både dag som natt.
Jag måste nu börja sortera i händelserna, sortera in alla tankar och upplevelser i olika arkiv och försöka återta kontrollen. Kontrollen över min tid och kontrollen över mitt liv.
Orkar ni vara med mig på resan så är ni Välkomna!
Jag har även en sida på Facebook som heter precis som bloggen Om Allt och Inget. Gilla gärna den 👍🏼
Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar